Lillajul

Glad lillajul världen

Superwoman

Igår var jag superwoman för en dag. Det betyder att jag hann med allt, orkade med allt och var superduktig.

Jag hade seminarie sent på kväll och mycket att läsa inför det men för superwoman var det inga problem hon fixade det galant. Bland annat den där 1600-tals texten ala 80 sidor som hon har gnällt om tidigare.
Superwoman hade även tid för ärenden i stan, lunch med sambon och bio , the hunger games. Den är att rekommendera om man gillade den första.
Eftersom superwoman var superwoman hade hon även tid för träning, nacke-och ryggympa. (men det kanske man får mer tant poäng för)

Superwoman !

Idag är jag den totala motsatsen. Får ingenting gjort och energinivån är körd i botten. Att vara superwoman har sina baksidor

Ett par bilder

Här är ett par bilder över ån, tagna i söndags.

Ska bara

Egentligen borde jag plugga, en 80-sidors text på 1600-tals svenska väntar på mig. Men jag ska bara..
Först skulle jag bara titta på nyhetsmorgon från tv4. Sedan måste jag gå en sväng till affären, det var livsviktigt. Nu skall jag bara titta lite mer på tv och tvättkorgen är full. Och sedan är det nog dags för lunch...
Idag kör vi på ugnspannkaka.

Ibland

När flyttfåglarna drar förbi i stora skränande flockar vill jag också följa med. De lockar"kom med kom med". Jag står på marken och försöker ropa "vänta. Vänta på mig. Jag vill med" Men de väntar aldrig och jag kan inte flyga.

Den här flocken flög över mitt huvud när jag steg ut genom dörren i morse

Lunch

Dagens lunch blev grönsakssoppa enkelt och gott.

Jag hackade ner blomkål, broccoli, batat, morötter, lök och gröna ärter i en kastrull. Blandningen fick koka med buljong och en skvätt gräddmjölk tills det var färdigt. Tanten tyckte inte att vi skulle göra det svårare än så.

Dagens soppkok blev också en lektion i hur man fotar varma, ångande saker. Såhär blir det när man gör fel.

Söndagens aktiviteter

Idag stod kultur på schemat. Jag anser att själen behöver matas nu som då, vi behöver kultur vad vi nu sedan menar med ordet. Sambon och jag styrde näsan mot Wäinö Aaltonens museum, genom ett snöigt och sömnigt Åbo, för lite nutidskonst och för att avnjuta söndagskaffe på museets vackra café.  Det var en hel del folk där idag. Kanske för att det var sista dagen att se Manno Kalliomäkis utställning eller så är sömniga söndagar perfekta tillfällen att besöka museum.

När själen var mättad drack vi kaffe eller te för min del, i caféet.

 

Och den första snön föll

Lördag fortsättning

Sitta på rumpan och rulla tummarna en hel dag är inte riktigt min melodi. Jag gör tappra försök nu som då men det går inte. Efter att ha spendera morgonen och förmiddagen med att göra just ingenting blev resten av dagen mer händelserik.

Jag packade min väska och drog till bibban för att låna böcker-som -jag -inte-måste-tänka-och-analysera-
medan-jag-läser. Andra kallar det skönlitteratur.

Det blev mat inne i stan också. Men ni vet, jag äter först och fotar inte

Staden är pyntad och redo för julshoppingen.

Idag var det julöppningen i Åbo och på vägen till bion sprang vi på en julparad. Jag och sambon tänkte gå och se den nya hunger game filmen men den var slutsåld så det blev inget med det
Lite suddig vild men men

 Jultomtens bil

.

En lördag i november

Klockan är cirkalisa 14:00 just nu och det är lördag.
Vet ni vad tanten har gjort idag? Inte ett dugg och hon är stolt över det. Eller nåja det var ju sanning med modifikation. Jag har legat alldeles för länge i sängen och surfat på mobilen, efter att jag behagade att vakna. Sedan har jag ätit en frukost utan piff och krusiduller, te med smörgås, och tittat på teve.
Inte ens kläderna har kommit på kroppen.

Men hemska människa, att vara så ung och så lat! Ut i solskenet och den friska luften istället. Och att säga att man är stolt över att vara lat, hur kan du?

Kära ni som just fick eftermiddagskaffet i vrångstrupen och förargar er över denna lata 80-talist. Tanten förtjänar att vara lat ibland, tillåt mig att presentera min gårdag :

Fin utsikt eller hur?
Igår plitade jag på en uppsats, eller nej det låter fel med plitade. Igår arbetade jag stenhårt på en 10-sidors uppsats i 12 timmar i sträck. I tolv timmar skrev jag, tydde 1800-tals svenska , skrev om och lämnade in en rätt så okej uppsats som tog två långa dagar att producera.

Att skriva en vetenskapliga uppsats på två dagar är absolut ingenting jag rekommenderar. Sådana uppsatser kräver mer tid för att bli bra. Men efter sju års studier har jag vanan inne så det går, det är möjligt. Dessutom började jag inte från noll i torsdags, iden och de stora linjerna för uppsatsen var redan klara. Så jag visste vad jag gjorde men trött det blir man.

Så idag är jag ledig, ledig ledig !

Och nej gnällspik, jag började inte för sent av ren lättja. Deadlines kommer aldrig ensamma, de klumpar alltid ihop sig.

Vegetariskt

Jag skall försöka mig på ett experiment.

Som vi alla vet äter vi alldeles för mycket kött och speciellt nötkött är en stor skurk.Även jag är skyldig trots att jag knappt äter nöt utan är mer av en fisk och kycklingtjej. Däremot är jag inte säker på att jag vill bli vegetarian på heltid. Samtidigt så vill jag leva som jag lär det vill säga dra ner på min köttkonsumtion.

Det är här mitt experiment kommer in. Iden är enkel, vegetarisk lunch. Inte vegetarisk måndag utan vegetarisk lunch. Tanken är att äta vegetariskt till lunch varje dag, inte svårare än så. Det finns vegetariska alternativ på studentluncherna och det är inte svårt att röra ihop vegetarisk mat hemma.

Så på måndag börjar jag, önska mig lycka till.
(Måndag eftersom den här veckans matlista är planerad fram tills dess)

Stekta morötter för att det är gott

Men va ?

Vad har hänt med grisankan ?
Vem ristar in saker på en staty/landmärke/skulptur (vad vi nu skall kalla grisankan) Nej den är inte så vacker alla gånger men man förstör inte skulpturer på det här viset. Man gör det bara inte! Och att dessutom karva in någon-hjärta-någon... Nej min tro på mänskligheten fick sig en törn. Jo det är inristat, inte bara ritat. Nej det har inte funnits där tidigare, nej det är inte konstnärens signatur.

Nu är tanten ARG!

Och solen sken

Vet ni vad?
Idag sken solen!
Efter en mycket mörk, regnig och grå gårdag så kändes det helt fantastiskt att solen sken.
Jag passade på och tog en längre väg in idag längs ån och den var alldeles spegelblank

Eftersom jag, igen, glömt kameran hemma så får ni nöja er med mobilbilder

Vacker eller hur ? 

Man blir på så bra humör resten av dagen då solen visat sig några timmar.

Nu pluggar jag så öronen ryker. Klockan nio ikväll har jag seminarium och tills dess skall jag ha läst runt 120 sidor, just nu är 30 avklarade. Men det är lugnt man är ju proffs. 

God morgon eller något sådant

Jag gick och lade mig klockan 22:00 igår och vaknade 9:30, det var posten som väckte mig annars hade jag nog sovit betydligt längre. Är rätt så imponerad av mig själv och min förmåga att sova, jag är ju 26 och inte 16 men än kan jag ge kids en match när det kommer till att sova. Alternativt så var det tungt att fira farsgubben.

Idag är det tisdagen då inga stordåd blev uträttade. Inga brinnande tal , inga nya insikter, ingen kreativitet som flödade från min sida. Dagens stora händelse var att jag kravlade mig in till biblioteket och åt lunch. Tyvärr är jag så ny bloggare att jag inte tänkte på att hala upp kameran och fota min mat men ni kan få en bild av utsikten.
Tadha !!

Måndagkväll

Nu är jag tillbaka i Åbo efter ett intensivt veckoslut med familjen. Vi har firat min far med utemiddag tårta och kaffekalas med släkt och vänner. Det har varit en kul helg men nu ligger jag utslagen på soffan, efter en lång tågresa, och tänker inte göra så mycket mer idag.

Long time no see

Så vad har tanten gjort den här veckan medan bloggen varit bortglömd ?

Jo hon har 

Ätit pizza och tagit suddiga bilder med mobilen

Pluggat, pluggat och pluggat. Vilket är törsta orsaken till att det har varit tyst.

Här är ett inlämningsarbete om hemmafruar på gång. Den obligatoriska tekoppen är med.

Hängt i biblioteket för mer plugg

Å så lite mer läsande

Men jag har också tagit fötterna på en promenad

Å fotat lite

Är vi framme snart ?

klättrar snart på väggarna, jag vill inte sitta på det här tåget en minut till. Kan man kliva av mitt i ingenstans måntro ?Sista halvtimmen är alltid värst, för att jag vet att vi snart är framme men det ännu är en bit kvar. En halvtimme till och sedan får jag hoppa av...

I-landsproblem

Här är mitt stora Stora problem idag, vilken ska jag välja? Blir det en, blir det två eller tre ? Beslut, beslut ååh dessa beslut ! Jag försöker köpa godis för tågresan och det är så mycket svårare en det borde vara. Redan innan jag gick in i butiken så hade jag bestämt mig men så var min sort slut och då blev det svårt.

idag tar jag tåget norrut för att åka hem och fira min far som fyller jämt. Familjen har jag inte sett sen i augusti så det skall bli kul men resan dit.... Jag är inget bra sällskap på tåg, när jag åker ensam så går det okej men när jag har sällskap förvandlas jag till en grinig tre-åring som inte vill sitta still. Ta i beaktande att tågresan tar nästan fem timmar så förstår ni hur roligt det är att åka tåg med undertecknad.

Solen ??

Efter en vecka med regn, blåst och mulet så tittade solen fram idag.

Ledig dag

Lördag är min lediga dag. Oberoende av hur mycket jag har att göra så är jag ledig på lördag punkt. Får se vad jag skall hitta på idag. Kanske fara en sväng via biblioteket och låna böcker, vinterpimpa cykeln eller handla nya teer? Vi få se. Tyvärr ser det ut att bli storstädning istället. Lägenheten börjar se ut som ett bombnedslag......

Studerandes arbetsdag tar aldrig slut

Här är mitt dåliga samvete och högen som aldrig krymper. Som studerande tar arbetsdagen aldrig slut, det finns alltid arbeten att skriva, sidor att läsa och uppgifter att lösa. Satte jag inte själv stopp så skulle jag nog jobba dygnet runt. Tidigare idag hade jag nästan flyt och lyckades organisera ett inlämningsarbete på ett par sidor, nu skall jag bara skriva det.

Men det får vara färdigt för idag, nu sitter jag och läser den här bloggen med musik i öronen.

Vad skall det bli av denna blogg?

Om man läser tipsen som stora bloggerskor, för de är alltid kvinnor, ger så för att en blogg skall bli framgångsrik som måste bloggen ha ett tema, ett klart innehåll för att locka läsare. Detta råd är ett gott råd som jag följt. Jag har vridit och vänt på mig själv för att komma fram till vilken sorts blogg jag ville ha och sedan startade jag den. Men det var inte så enkelt. Bloggen har nämligen ett eget liv, den vill inte alltid form sig som jag vill att den skall göra. Den slinker iväg och tycker att vi skall upptäcka nya saker, tänka på andra sätt än de som jag planerat. Dum som jag är så följer jag efter, av nyfikenhet, för att se var vi hamnar till slut.
Den här bloggen har inget egentligt tema ännu, den har ingen speciell still. Jag kan inte ens bestämma mig för hur jag vill skriva den,. Hur skriver jag?, vilken stil har jag?, vi får se hur det blir. Bloggen leder och jag följer efter.
Men förstås det där rådet skall man bara följa om man verkligen vill ha en framgångsrik blogg.

I regnet

Och så sitter man där med regnet med regndropparna smattrandes mot jackans huva. Några bilar kör sakta förbi, deras strålkastarljus är deformerade av det häftiga regnet. Om någon i bilarna vänder sig om och tittar på mig där jag sitter, en blöt figur, så märker jag det inte. Jag är fokuserad på mina ben som jobbar, inte för snabbt, inte för långsamt. Musklerna börjar bli trötta nu, en svag smärta växer sig allt starkare medan regnet fortsätter att falla i samma rasande takt. Jag är blöt nu, vätan tränger sig in genom jackans skyddande lager och hittar huden under, men jag vill inte sluta.

Idag var jag och provade på det nybyggda utomhusgymmet som ligger bara några hundra meter från lägenheten. Iden är underbar om man tänker på det. Ett enkelt gym som är gratis och enkelt att använda. Ett gym för alla. Tack Åbo stad.

Dagen när inget ville sig

Det är en Sån dag idag. En sån dag är en dag då allt går lite galet men inte tillräckligt galet för att du skall dra täcket över huvudet och vänta på nästa dag. En sån dag gör dig inte arg och sur men nog fundersam.

Så dagen:
*I morse var det sticka-ut-ögonen-väder. Det vill säga att det regnade så alla tar paraplyn med sig men eftersom det också blåser har ingen koll på dem.
*Halvvägs hemifrån märkte jag att mina skor tar in vatten. Tillräckligt mycket vatten för att mina tår skulle bli ett eget örike.
*Mina öriken skapade små insjöar i studierummet
*Dagens bokstudier handlade om tak. Innertak i 1600-tals slott.
*Studerandes budord numer 1: när du verkligen måste printa något så fungerar inte printer. Första printern var okej, vid fjärde blev mina öronsnibbar rökskadade.
*Öriket växte medan jag klafsade runt campus helt vild i blicken letandes efter en printer.
* Väl hemma lämnade jag mina fötter utan uppsikt vilket resulterade i ett snabbt och intensivt möte mellan fotknölen och soffbordet.

Måndag

Jag har generellt ingenting emot måndagar. Nästan tvärtom jag gillar rutinen och känslan av att vad som helst kan hända den här nya veckan som börjar. Men just den här måndagen var inget vidare. Jag har stresshuvudvärk, har haft sen igår, och av erfarenhet så vet jag att den inte kommer att försvinna fören jag lugnat ner mig. Så det är vad jag försöker göra just nu. Varva ner. Framför datorn. Med virkningen. 

Just det här skall bli en filt någon gång i framtiden. 

 

November

November, känn på ordet november. Känns ganska trist och tråkigt egentligen. November är grått och trist och tråkigt.Eller nåja det händer ganska mycket kul i November egentligen även om det inte är min favoritmånad. I går var jag dessutom ute med kameran en stund när solen vågade sig fram. Lite färggrant kan november ändå vara .

Motiven är några buskar utanför lägenheten.

Idag är det  allhelgona och om en stund skall jag till den närliggande gravgården och tända ljus. Alla mina nära och kära ligger begravda långt härifrån men det finns en sten att tända ljus vid för dem som inte har graven nära eller för dem som inte har en grav att besöka. Gravgårdar brukar dessutom vara väldigt vackra ikväll